Nati nati...

Romeo sussar så sött och gott i nya sängen... Mamma och pappa skall se på film och äta makuuni karkki...
Sov sött!

Har haft treffit med "fammo"...

Skrev i ett tidigare inlägg att vi fått ärva en väldigt gammal korgsäng som både hjärtat, hans syskon och t.o.m hans mamma har sovit i som spädbarn...
När jag fick se den beställde jag nya tyger som skulle sys till sängen och ett nytt överkast till vår säng så den skulle matcha med Romeos blivande första säng...
Nu har jag haft treffit med svärmor och hon har sytt för brinn kära livet och vi kan ta sängen i bruk ikväll... Det blev så bra. Jag är så nöjd... Nu fick vi en super härlig säng som lillen får använda när han är så här liten, och på samma gång vårt sovrum uppdaterat...
Vad fina saker man kan göra för en liten slant. Så tusen tack fammo =)

Annars har natten gått bra här... Är nog lite orolig för Romeos mage än.. Tror jag får kontakta keskola imoron igen om det inte blir bättre här över natten. vill ju att allt skall vara säkert och är rädd att hb:t skall sjunka om det inte blir bättre.. Men vi följer med.

Och så åkte vi tillbaka till keskola....

med pojken och en påse använda blöjor...
I mitt modershjärta var det något som sa mig att jag måste ringa och fråga om allt var okej till keskola.. Fick prata med läkaren i telefonen och han sa ta med blöjorna och pojken och kom in direkt... Jaha tänkte jag, vi hann ju i alla fall vara ett dygn hemma...
När vi kom fram hälsade alla så glatt.. Jag visade blöjorna och klädde av Romeo satt han på undersökningsbordet och så kom läkaren.. (han är annars underbar den läkare som vi haft nu i ett par veckor.. super.)
I alla fall, läkaren undersökte hittade inga större problem, vi får följa med en vecka och det är högst antagligen maten som han reagerar lite starkt på. Före tarmen blir van med detta... Får vi åka tillbaka hem?? Jo jo =)
Skönt ändå att vi fick åka in så där snabbt och att de undersöker, det är lika bra det så har man allt uppskrivet om det skulle bli något värre någon gång så är allt dokumenterat att alla läkare vet vad det handlar om..
Och skönt att veta att man kan ta kontakt med dem som känner honom och vet vad det handlar om... Barn-Råddan ringde idag och frågade om jag skulle komma dit nästa vecka? Han är ju ändå född ganska länge sen över en månad... Men hallåå pojken ha sluppit hem från sjukhuset igår, är 36 veckor gammal imorgon och väldigt känslig mot infektioner.. Jo kanske vi inte kommer... Nu skall vi fortsätta njuta av familjelivet hemma <3 Romeo sover dags sömn i sitt eget rum, på nätterna får han sova i vårt rum...Då vill jag ha honom nära min sida av sängen...

Så fortsatte vi som...

om vi aldrig gjort något annat... Matat, bytt blöjor och sovit.. Romeo likadant.. Det är så skönt att få vara hemma.. Ha mjukisar på sig, inte behöva stressa iväg på morgonen, att få ett varmt knyte på bröstet på morgonen när man vaknar och höra små små underbara ljud.. Så underbart skönt! Det rann glädjetårar på min kind igår när Romeo såg så glad och nöjd ut.. Han log, log och log... vi har fått en glad pojke hem!
Det går bra här med Lara.. Hon är med hela tiden, när man byter blöja, när man stiger upp och matar på natten och kollar honom vid varje minsta ljud. Tror nog de kommer att bli bra kompisar en dag även fast jag varit lite orolig hur det skulle gå.
Ha en underbar dag <3

Inga flera hejdå Romeo..

mamma älskar dej på ett tag i alla fall... Vi har fått komma hem <3 Vi är så lyckliga... Om allt går bra behöver vi åka till sjukhuset först om 3 månader på kontroll. hoppas hoppas hoppas vi får vara friska och får ha det bra... 6 veckors pina är över för tillfället i alla fall.. Och det känns då så bra...
Ursäkta annars bloggtorkan.. Det var så fullt upp de här två dagarna här före och jag beklagar att jag inte hunnit med uppdatering.. Men här kommer en "kort" summering av hur veckan har varit!
På tisdagen åkte vi iväg till Tammerfors 8 på morgonen...Träffade en trevlig läkare, gick igenom graviditeten, förlossningen, hur det gått efter osv.. Svar från patologen, framtid och att jag får börja träna igen... Efter läkaren gick vi på kaffe till kafeterian och det kändes som om vi inte alls varit borta därifrån... Vilka känslor..
Efteråt åkte vi till ikea och handlade lite grejer åt Romeo och åt köttbullar till lunch/middag... Sen gick färden hemåt, stannade vid Juustoportti och köpte lite ost åt Romeos snälla skötare och så rullade bilen raka vägen till sjukhuset.. Stannade där tills det var dags att gå och sova..

Igår fick vi med "säkerhet" veta att Romeo skulle få komma hem.. Läkaren frågade på ronden hur det känns ifall Romeo skulle slippa hem imorgon?! Jodå känns väldigt bra sade jag men vågade inte tro på det.. För man vet hur snabbt saker och ting kan ändras med de här små.. Men i alla fall.. Hjärtat och jag fick springa iväg och veckohandla, köpa det som fattades ännu hemma, åka till apoteket koka tuttflaskor och dylika saker.. Tur att vi var till apoteket igår och att vi fick alla recept igår för de måste beställa flera varor som de inte hade.. Och vi behövde dem före Romeo kom hem.. Så vi fick åka till apoteket idag igen.. Men i alla fall... Jag var så totalt slut och utmattad efter gårdagen så det värkte i varenda muskel i kroppen... Yrsel fick jag med.. Jag tror att det var det att stressen lite började lätta.. Man såg ett litet ljus, nu är vi starka nog att få komma hem...
For från sjukhuset 22 och så var det natten...

 

Idag åkte jag igen till sjukhuset på morgonen som vanligt... Läkaren kom och gjorde ultraljud på Romeos hjärna och sedan gjorde han slut status.. Vi skulle äntligen få komma hem. Allt var bra med lillen <3, han hade ännu ögonläkare klockan 14.00 och jag skulle själv till råddan till klockan 13. När jag var klar åkte vi via apoteket och sen till sjukhuset och så fick vi komma hem direkt. Nu är vi här.. En egen liten familj i vårt hem. Romeo sover så skönt, Lara är ivrig, vaktar honom och vid minsta lilla ljud så kommer hon och tittar vad som händer. Det här är lycka.. Det här är värt att vänta 6 veckor på.. Hoppas vi får fortsätta ha det så här bra, vara friska och vara lyckliga...

Jag vet inte om det...

blev för mycket nyheter idag, med tankning, hemfärd och allt... eller om det är det att vi skall åka till Tays imorgon till läkaren och får träffa Romeo först på kvällen.. Men jag har en mega känslofylld dag.. Tårarna vill smyga sig fram åt allt..Jag såg en flicka som var grovt handikappad idag och hon såg så glad ut, och jag funderade vad hon och andra barn i hennes tillstånd tänkter och började gråta, tanken av att vi skall få komma hem, och lämna vårt andra "hem" gör mig tårögd och jag vill gråta.. Att tänka på alla sjuka små små barn som kommer till avdelningen och deras stackars föräldrar som kommer att fyllas med sådan ångest och smärta får mig att gråta... När hjärtat hade gjort Romeos rummet färdigt när jag var på sjukhuset fick mig att gråta...Vissa dagar är bara för känslofyllda...Nu tar vi natt och jag försöker att inte släppa en ända tår imorgon men det kan bli lite jobbigt eftersom vi är borta hela dagen och när man får lillen tillbaka i famnen på kvällen kan det smyga sig fram en lyckotår.

När vi hade glömt bort...

tankningen redan så sade läkaren på ronden att idag skall Romeo tankas.. Hb hade sjunkit lägre igen så det är bra det att de nu då tankar honom så är undan. Lillen fick en kanyl i huvudet och blev lite sur, men det är en finurlig krabat vi har för han skriker inte. Ett litet skrik nu som då, men arg blir han.. Så arg så han är knall röd i ansiktet och grymtar men inget skrik...
Vänta bara säger skötarna, säg det där om ett par månader =)

Vet inte om det bringar dålig tur eller ej men måste skriva att läkaren sade också på ronden att vi slipper HEM, i slutet på veckan. Bara det inte stöter något oväntat nu före. Han har ögonläkaren på torsdagen och efter det får vi åka HEM... Nästan så mamma fäller lite tårar, jag är så glad, jag är så rädd, jag är så pirrig... Men oerhört tacksam att det har gått så bra för oss. Att han orkat kämpa, har sån livsvilja och är så nöjd.
Mitt hjärta dunkar ännu, jag kan inte tro att det är sant.. Jag kommer inte tro att det är sant före jag är här inne med honom. Låser dörren så ingen kommer och tar honom och öppnar inte fören om någon vecka. Så ni som vill hälsa på, ni får stå ut med att vänta några veckor till.. säger som många andra, har ni klarat av att vänta i 6 veckor kan ni glatt vänta några veckor till.. För vi kommer att vilja leva vårt eget lilla familjeliv här hemma först, och vill absolut inte ha några smittor hit så länge Romeo är så liten.. Han skulle ju ändå vara i magen ännu över en månad så malttia!

Nu har vi gjort som...

alla andra midsommar firare och åkt ut till "skären". For och hälsade på Marcus till hans villa och blev bjuden på kaffe och godsaker. Riktigt skönt att få sitta ute vid vattnet och Lara fick springa bort lite energi även fast det bara blev en kort visit...

Misstänker att det...

var lugnaste midsommar vi haft så länge vi varit tillsammans.. Skönt så! Först var vi på sjukhuset, sen kom vi hem och grillade åt en underbar middag på vår soliga terass och sen slappade vi på soffan. Jag satt och såg på en riktigt överdriven kärleksfilm?, mera som en tonårs film men gick bra så med. Nukkumatti kom och hälsade på i tid även fast grannarna hade partaj ute. Men konstigt nog tror jag han kommer snart igen känns det som.

Idag skulle vi laga Romeos rum färdigt men det gick ju inte så bra... Våra väggar är fulla med sten så när vi skulle borra upp tavlorna gick borren sönder. typiskt jo, men det var ju också "söndag" så egentligen borde man väl inte få borra. Jag lyckades montera ihop en ikea lampa helt själv, vuxenpoäng och så bäddade jag sängen färdigt.
Sen drog jag iväg till sjukhuset tillbaka, hjärtat fick bli och vila för han var mega trött. Konstaterade på sjukhuset att Romeo har bestämt sig att växa snabbt och vill komma hem. Undrar om det är de magiska 35 veckorna som han blev idag, kolik flaskan eller ren kämpavilja.. Han äter en flaska på 15-20 minuter, är pigg så pigg och gav mig ett underbart leende idag. Kärlek <3

Kanske ni har haft det lite livligare än vi?! Imorgon är det dock fullt program på agendan, kul så!
Ha en fortsatt trevlig midsommar...

Romeo sov så skönt...

hela natten.. Vi hade t.o.m lite svårt att få honom att äta allt och det drog ut på tiden rejält men det gick...
 Mamma är lite halv trött och pappa likaså för man var ju pirrig och nervös om allt skulle gå bra, även fast man visste att skötarna kommer om man ringer på.
Så det blev kanske ett par timmar sömn. Men efter att hjärtat matat honom vid klockan 6 och sedan lade Romeo bredvid mitt bröst under täcket så kompenserade den känslan all trötthet och jag bara njöt...
Lycka är att ha en liten kämpe pojke <3
Nu är jag hemma och pausar, skall tillbaka klockan 15.00... Och ikväll firar vid midsommar hemma och tänder grillen, äter gott och samlar krafter...
Ha en underbar midsommar!

Efter en hektisk dag..

blir det en spännande natt...

Idag har vi hunnit med mycket... Lillen hade klarat natten utan näsmag slang, han hade ätit duktigt och fortsatte ännu på dagen när vi var där. Skötare G skulle ta hand om honom när vi var borta så det finns inga tvivel om att han inte äter då.. Men få se hur det går ikväll.. Vi hoppas att han orkar. På läkarronden bestämde de för att ta bort saturations mätaren så nu ligger han på en Apnemadrass.(Inga extra sladdar finns kvar på hans fina kropp) Vi ser ljuset.. Vi slipper hem någon gång. Hb hade hållits på 90 ännu så inga ändringar där.. Pojken växer och måste få tid...
Vi hade tid hos psykologen idag, fick prata lite men det blev en kort visit för mommo skulle komma och hälsa på lillen. Hon såg ju honom senast i Tammerfors när han var 1 dag gammal. Hon tyckt att han var pappa upp i dagen och det har jag sagt hela tiden.. Vår rumskompis sade också idag: Kyllä näkee että se on isän poika =) Mina hjärtan <3
Sen for hjärtat och handlade, kastade av mig vid gw-gallerian så jag äntligen fick spendera pengar i lite nya kläder.. Nu får jag kasta bort mina jeans tajts som har hål i sidorna och gör så att låren ser ut som två kycklingklubbor.
Romeo fick också nytt till garderoben...
Och snart åker jag tillbaka till sjukhuset... (hjärtat kommer senare vid midnatt typ, så inte Lara måste vara ensam så länge) skall vara där över hela natten. Så spännande,. Det kommer nog att gå bra, bara lillen orkar äta och kommer ihåg att andas.. För om madrassen börjar skrika mitt i natten kan det hända att de får föra mamma ner till akuten med hjärtstopp...
Finns också en risk att jag går med ögonen i kors imorgon om jag inte kan slita dem från Romeo på hela natten. Men det är det värt.
Wish us luck <3

Idag har Romeo...

fått vara utan näsmagslang på förmiddagen =) Han är så underbart söt när man får titta på hela hans ansikte utan någo extra tejp och slang. Han åt också ganska bra själv de två gångerna jag matade honom men tror nog de tar och sätter tillbaka slangen på eftermiddagen så han inte behöver kämpa med maten om han är trött... Han måste ju få vila liten <3..
Själv skulle jag gå till stan på eftermiddagen, men fick världens vredesutbrott i bilen så hjärtat körde hem mig och for själv iväg på utveckligssamtal. Så här sitter jag, efter en miljoner tårar och är så trött på allt igen en gång... Det är tungt,.. Jag vill inte skrika och vara arg och stressad hela tiden.. Jag vill vara glad och positiv... Jag vill ha hem Romeo, förstå mig inte fel. Det är klart att jag vill han skall vara stark nog att få komma hem och vi blir bra behandlade på sjukhuset och han har det super bra där, men när alla andra rumskamrater man får slipper hem så känns det som om vi ännu kommer att vara evigheter där..Dagen kommer när vi slipper hem och jag kommer att vara livrädd om vi klarar det så jag är glad att vi är där tills det är 110% säkert att vi klarar oss MEN ändå..
 Jag vill ha nya kläder och inte gå med samma byxor dag ut och dag in eftersom min kropp verkligen inte ser ut som den gjorde före... Jag vill ha tillbaka min kropp.. Jag vill ha en massa tid att hinna städa, laga färdigt Romeos rum, umgås med hunden som det är förskräckligt synd om som måste vara så mycket ensam. Jag vill vara med Romeo 24/7.. Jag vill och vill och vill.... Varför skall jag ha så svårt att fatta att situationen är som den är.. Jag kan inte få 10 timmar till på dygnet och jag kan inte finnas överallt och ha tid med allt...

Det tar så sjukt...

i hjärtat att gå hem från sjukhuset på kvällarna när lillen är en piggelin.. Ligger med stora ögon och kollar runt sig i sängen..Må han snabbt växa och bli frisk nog att få komma hem så jag kan hålla honom hur mycket som helst och vi kan gosa både dag och natt... Man bara måste slita sig från sjukhuset på kvällarna annars tar man ju kål på sig själv, men igår blev det nog ganska sent i alla fall...
Men på torsdagen skall vi sova över på sjukhuset så då får han vara pigg hur länge han vill... För då har vi hela natten på oss att titta på varandra.
Romeos hb hade sjunkit igen... Men ingen tankning ännu heller... Vi väntar och ser åt vilket håll det går. Läkaren tycktes vara hård på att det skall vara under 80 före han tankas, för att hans kropp skulle väll bättre kunna producera röda blodkroppar om han inte tankades eller något liknande.. Och igen: Han är liten.. Det hör till att han är trött, blek och har sina sat fall.. Så det är väll bäst att tro vad herr doktor säger och vänta... 
Idag träffade jag på Julias mamma =) Vi hann byta några ord snabbt men får väll ta en ordentlig träff något slag när båda har tid så hinner man jutta lite mera.
Nu skall jag spendera en timma med Lara stackarn som inte får så riktigt mycket tid, sen åker vi iväg igen.

Idag frågade jag...

lite snällt och försiktigt av läkaren när vi skall slippa hem på permis... Inget svar tyvärr, men vi fick i alla fall lov att spendera nätter tillsammans med Romeo i familjerummet.. Han hade sagt åt skötaren att maskinen piper ju ifall det är något.. Och sant är ju det... Och dessutom kommer jag inte att få en blund sömn de nätter vi är där eftersom jag kommer att vakta honom som en tok så vi börjar med någon natt nu som då... Än har vi inte bestämt när det skall bli, men den här veckan i alla fall... Spännande..
Skötare G var tillbaka på plats och när jag berättade om helgen och hur vi mått sade hon: Jag sa ju det att Romeo och mamma sku ha måsta komma med mig hem =) Hon har nog humor hon, och är så snäll.

Hjärtat var snäll och gav mig sin massör tid.. så snart skall jag åka iväg och få nacken och ryggen i lite bättre skick,. skall bli skönt när man ändå har spänt sig i flera veckor... Sen är det famljerummet några timmar och så är det natt igen.. Dagarna flyger iväg...
Ha en underbar kväll..

Om man går hungrig till...

makuuni kan resultatet se ut så här :

Karkki i mängd och massor.. Kommer att äta så jag spyr ikväll när vi skall ha film kväll... Hjärtat hade hört att Warrior skulle vara en sevärd film så vi hoppas på det, eftersom den är över två timmar lång så risken finns ju att jag snarkar om den är tråkig..

Romeo var jätte trött igår, så trött så han inte ville orka äta själv, på kvällen fick han allt i slang.. Kan bero på att Hb hade sjunkit igen... Saturationen och pulsen var sämre så järnet blev höjt och så var det hb kontroll på morgonen.
Idag var det en annan lille man igen... Han blev t.o.m lite tjurig före han fick mat där vid klockan 12 och tuttade hela 15g ganska otrolig förändring från igår... Så det blev ingen blod tankning än i alla fall... Men man skall komma ihåg att han är ännu så liten att vissa dagar kan han vara super trött och orkelös och andra dagar pigg. Det är bara det när det går så fint framåt så vill man ju att det fortsätter så, att man slipper hem... Men vi måste ta en dag i taget.

Så fick vi

hem den vackra vita vagnen.. Nu väntar den snällt i vardagsrummet på att få någon att kuska... Den lille mannen som kommer att åka i den har igen gjort en massa fina framsteg... vi är så stolta, han är så duktig. skötaren G har hjälpt oss så otroligt mycket. Nu är hon borta i helgen och hon sa åt oss före vi for hem att vi får inte göra några takapakkin i helgen.. Vi skall göra allt vi kan för att fortsätta så här fint framåt.
Romeo har ätit själv nu snart ett dygn... Helt otroligt. duktiga pojke <3 Känns så skönt  att få vara i familjerummet för oss själva.. där blir vi en liten familj på riktigt.

När vi kom hem...

från sjukhuset igår ikväll slog mig en känsla av enorm tacksamhet som jag ville skrika ut... Jag var så glad över både stora och små ting.
T.ex, tacksam över att:
Jag har en underbar man
Bästa syskonen
Få men väldigt goda vänner
Vi har allt vi behöver för att klara oss
Romeos kvälls skötare G är underbar, att någon har så tålamod att alltid hjälpa, och tar hand om honom med sån kärlek... Och andra..

<3

Sängen pryddes med grattis kort.. En fin flagga för Romeo och ett kort på 1 mån dagen =)

Och det jag tackar för varje dag är vår underbara lilla Romeo. Vi har fått det perfekta barnet. Kom ihåg att inte ta allting för givet utan dela med er om er tacksamhet och kärlek.. Även de små sakerna...

När lilla spöket laban....

fyller 1 månad... Väger han 2011 g, är pigg och glad och charmar mamma och pappa som vanligt.

 Mamma och pappa firar med tårta och kaffe att vi har fått denna underbara gåva.

Kolla hur snygg jag e...

Skötarna hade bytt näsmagslang på lillen inatt. I samband med bytet hade de fotat honom utan slang och gjort en ny namn skyllt åt honom. Den var underbar. Lillen var ur gosig. Så fint. Jag blev riktigt rörd... Nu sussar han sött i pappas famn.. Mamma måste ju få dela på det fina.. Jag skall till frissan idag äntligen. Försöka få bukt på den hät busken till hår. Och kunde inte ha fått en bättre dag för ikväll har jag treffit med Leena. Ha en underbar solig dag.

Auts...

Nu har jag fått hem stora hjärtat, operationen gick bra.. Tydligen hade de inte tatt bort skruvarna och skivan, men slipat ner dem så nu borde det inte vara lika vasst mera, och komma igenom i nästa match förhoppningsvis.
Omaran kommer och är barnvakt ikväll, så jag kan med gott samvete åka till sjukhuset...
Jag har nätshoppat, inte åt mig själv men lite tyger.. Får återkomma med bildbevis och förklaring när vi fått tygerna och fammo har sytt.

Båda mina hjärtan...

är inne på sjukhuset nu... Känns lite konstigt.. Gick via dagkirurgin och frågade när Mati får komma hem men han var ännu i uppvakningen så det lär skall ta flera timmar så jag kom hem och skall fara ut med Lara och tanka lite energi i mig före jag far tillbaka till sjukhuset.. Får se hur det blir ikväll för han får nämligen inte vara ensam hemma så måste se om vi får någon vän hit på kaffe så jag kan gå och vara några timmar med Romeo sen senare.
Eller så får jag sätta fart på och gå tillbaka och vänta bredvid lillen att stora hjärta vaknar och får komma hem. <3
Vi har spenderat tid i familjerummet igen, gosat och njutit av att få vara ensamma och kasta upp benen en stund. Romeo han tar päikkäri så fort det går och mamma har tittat på och vilat med ett halvt öga..
Idag har ögonläkaren varit och undersökt Romeos ögon. Allt såg fint ut. Vissa blodkärl var outvecklade men det hörde till åldern så det blir väll bra.

Nu är det ögonkontroll varannan vecka vet inte riktigt hur lång tid framåt. Men bra att de kollar allt.

Om att vara liten...

det är inte alltid så lätt att fota liten på bild.. För alla tycker han ser så där ganska stor ut.. Vi jämför med en knäpari och Guiness.

Vi fick med oss...

hem från Larsmo en glad, nöjd och FET hund...

+ en massa andra saker som jag får återkomma till eftersom klockan är allt för mycket och jag skall stiga upp om exakt 3 timmar igen..

Att det var...

krut i min kära syster och Maya när de stod i mitt kök och kockade, kockade och kockade.  Själv skalade jag potatis, pratade, hörde på och åt goda lövbiffar som kronades med rabarberpaj till efterrätt.
Nu har vi massor med god mat, till hela veckan och lite där till. Kan inte säga hur tacksam jag är..

Själv hann vi städa före besöket, och fick spendera några timmar i familjerummet ikväll. Romeo gjorde bekantskap med sina mostrar och kusin för första gången. Han försökte helt tydligen lite charma dem... Och tror han lyckades ganska bra.
Tycker såååå mycket om er <3 Vilken fin dag det har varit.

Vi fick fina blommor.. Lägg märke till lilla pojken i mitten. Söt va?!

Väntar besök...

i form av syster... Vi skall kocka mat för en tid framåt, dricka kaffe, skvallra och gå och hälsa på Romeo...
Vilken ovanlig söndag.
Och imorgon hämtar vi hem lilla hårbollen.. Månne hon tror att vi har lämnat henne för gott... Kanske kanske förlåter hon oss när vi kommer hem...

Och maten...

ja den var helt underbar... Nästan så jag slickade av tallriken... Och njöt.. Av min ALKOHOLFRIA öl ute på Amarillo terassen...

Bion var passlig B-humor film, kunde halvskratta och hängde med även fast jag var slö och hängig.. Nu saknar jag bara min lilla Romeo <3
Men tror kroppen fick/får sin vila här ikväll...