Igår var ett steg...

framåt igen en gång..Härligt. Romeo fick flytta från kuvösen till en vanlig säng med värmedyna. idag än var tempen bra så kanske vi inte behöver kuvösen mera. han börjar se så mycket större ut nu när han ligger i sängen och har kläder på hela tiden. Vårt lilla under <3 Nu behöver vi bara växa och växa och inte stöta på komplikationer så kanske vi får vara hela familjen hemma om en 5 veckor. Kanske...

Efter morgon tvätten <3

Laschar med pappa (hörlurarna är för att läkar ronden pågår)

<3 i nya sängen...

Känns som en evighet, men tror det går snabbt, jätte snabbt för dagarna flyger iväg, dygnet har minst 10 timmar för lite för att man skall hinna med allt. Jag går igen på hög varv eftersom jag inte sovit förra natten och idag är jag trött och gnällig igen. Suck. Vill inte gnälla och vara sur men det är svårt att vara glad när man är trött.
Idag hade vi tid med avdelningens psykolog och kunde inte passa in på en bättre dag eftersom jag redan från morgonen fick mina itku-raivari kohtauksia. Skerk som en blå dåre åt hjärtat och sen får man så dåligt samvete för att man skäller åt honom så då bara gråter man igen... Men hon va jätte trevlig, och förstod i alla fall. Tror att det är ganska svårt för er att förstå hur trött man kan bli. Jag säger inte att en vanlig förlossning och när bebisen kommer hem skulle vara lätt. då är man trött jätte trött. Men redan den här utmattningen man får av att sitta på sjukhuset och stirra några timmar på en saturationsmätare tär otroligt på psyke. Det räcker att något går lite fel och man sovit 4 timmar på dygnet så börjar man känna sig misslyckad och allt är fel. sen skriker man och får dåligt att vara och känner sig ännu mera misslyckad. MEN detta är inte en evighet... Och det är ganska några dagar man går med minimal sömn så det går :) Vill inte klaga hela tiden eftersom det faktist går så bra för vår lilla <3 och som jag sagt tidigare så skulle jag aldrig byta bort den här tiden. Den har fått mig och hjärtat att komma så mycket närmare varandra och man har lärt sig den här vägen att inte ta livet för givet. Man skall inte stressa för framtiden utan ta en dag i taget, fast man lätt glömmer det igen när man är trött.
Idag kommer Leena hit :) Skönt att få prata med någon annan om något helt annat än sjukhus. för tror jag kommer att skvallra om allt annat. Nu ska jag i alla fall kasta upp benen en stund före jag lagar sallad och pumpar. Ha en underbar dag. Imorgon börjar ju sommar månaden virallisesti så njut av solen, för sommaren går snabbt ;)

När man borde...

vila lite.. så ligger man på soffan och funderar jag borde blogga, eller vila, eller blogga eller vila okej jag måste blogga så att ni vet hur vi mår här. Jag kallar detta också för vila eftersom jag kan sitta avslappnat i soffan en stund, får dricka mitt kaffe och lyfta upp benen. Inga apparater som pipar, eller ett evigt stirras på pulsmätaren så nu vilar jag. Sova får jag inatt.
Annars är allt bra med oss. Pulsen och saturationen sjunker liter nu som då men det är för tillfället vårt ända problem. Plus vår storlek såklart, men vi växer. Romeo är så himla duktig nu när han har börjat få pröva på tissi lite mera. Han suger för brinn kära livet och somnar efter fem minuter med munnen full av mjölk och glömmer att svälja i mellan åt så mamma får påminna honom om vad han håller på med men ojj vad han tycker att det är gott och njuter. Mamma njuter också. Och bra att han försöker för det här med att pumpa är inte riktigt så morjens. Det kommer allt för lite, och sjukt tar det. Men när Romeo är vid bröstet är det nästan så det kommer för mycket. Det bara droppar ur, så hoppas att det hålls så tills vi börjar amma helt, om det blir så i framtiden.
Idag har fysioterapeuten varit och visat lite hur man skall handskas med så små babyn så att de utvecklas som de ska. Jätte bra att hon kom och visade, för visst har det varit lite osäkert att ta i och lyfta och så men nu vet vi hur vi ska göra det på ett säkert sätt.
Imorgon kommer social tanten och pratar med oss för detta är ingen billig process om vi säger så, och på torsdagen är det psykologen från avdelningen som vi skall diskutera med. Hela veckan något program och hjärtat jobbar. hoppas han orkar kämpa på i en vecka än och sen tar han ut pappa ledigt + semester, för man orkar inte jobba, sköta hushållet och vara på sjukhuset på samma gång- Det blir för mycket. Men vi hoppas ju att Romeo kommer hem i mitten av sommaren så vi får njuta här hemma som en liten familj.

 En sak till.. Ni som försöker ringa åt mig när jag har telefonen stängd så sätt ett viesti eller prata med svararen för jag har ingen aning om att någon har försökt ringa när jag måste ha telefonen avstängd på sjukhuset. Eller ring mellan 14 och 17 eller efter klockan 22 för då är jag oftast och "vilar" mig en stund. :)

Har fått grillad...

mat hos kära syster idag.. Gott var det och sällskapet är alltid lika bra när man far dit. Så trevligt att ha syskon. Det är nog det bästa med familjen, att ha syskon... Hoppas Romeo någon gång i framtiden också kan få ett syskon =)
Så kom vi hem och jag pumpade, kokade pumpen och nu har jag bytt kläder färdig för att åka tillbaka till sjukhuset, är lite nojig kanske men vill inte dra med mig extra bakterier så jag bytte kläder i alla fall.

Romeo var så duktig idag när vi gjorde tissi debut. Han verkligen sög några tag före han somnade. Riktigt grabbade i för fulla muggar men det var lite för tröttsamt och tog på hans krafter. Men jätte duktigt i alla fall. För han skulle inte behöva kunna det än på flera veckor, men han fick pröva sig fram så han vet vad det är i framtiden. För visst kommer vi att försöka att amma honom bara det går. Tror det hjälper också att han får ligga nära bröstet hud mot hud. Det är riktigt forskat att det gör under för en liten prematur att få ligga i kenguru hoito. I Sverige är det främsta sköt metoden att bara ligga med barnet på brösten. Där har de rum för föräldrarna som är dygnet runt med barnet och har det på bröstet.  Så lösa kläder på ikväll så kan vi ligga och vila med varandra.

Romeo innanför i kengurun

Imorgon börjar hjärtat jobba igen. Få se då hur vi skall få vardagen att gå ihop men vi skall väll lyckas på något sätt.Man får lite dela upp på alla sysslor och sjukhusbesök. Som tur är har inte Lara kommit hem ännu för då skulle vi måste ha tid till henne också och det skulle kunna bli lite knappt men det får vi försöka fixa sen om hon kommer hem i helgen...
Nu skall jag gå och gosa med vår underbara lilla!

När man har flyttat

närmare hem så tror man att allt skall bli lättare, och att man snart är hemma som en lycklig familj... Tvärtom känns det som för tillfället. Hemma skall ju hushållet skötas, man skall handla, laga mat osv, där emellan som man springer och vill vara nära Romeo mest hela tiden.  Dessutom fick vi veta att oftast flyttar man hem hem i princip när man hade beräknat + - 2 veckor...
Jag är trött. Jätte trött... Flytten tog på så mycket igår. Sitta och vara orolig hela vägen fram, inte kunna äta ordentligt utan känslorna bara svamlade på. Väl idag märkte man bra hur trött man är.Romeo hade lite saturations problem på morgonen, som är helt vanligt för honom och små prematurer överlag.. Gråter, gråter och gråter.. Skötarna frågar mår du bra en efter annan när timmarna går?! Nickar åt dem, mitt hjärta sitter hjälplöst bredvid och försöker säga hon är bara lite trött. Stackars han som inte förstår varför jag bara gråter. Förstår ju inte det själv heller men jag kan inget åt den saken... Vissa dagar är sådana som denna.  Tur att de inte kommer så ofta. Och tacka vet jag de nära som är och stöttar och hjälper till med allt möjligt. Ni är guld värda. Har en bekant som jag förr hängde med varje dag, vi var bästisar. Sen flyttade vi långt från varandra och har inte träffas många gånger efter det. Vännen i fråga har själv fått en för tidigt född son på hösten och har nu postat små kläder som vi får låna åt Romeo. Riktig vänskap dör aldrig bort. Tack Anna <3

Romeo fick mitt hjärta att smälta och visade nog varför vi orkar kämpa. Han såg rakt upp på mig och log ett mega stort leende när det kändes tungt. Han kan det här med att charma mamma. Om inte den pojken kommer att få allt vad han vill ha kommer ingen.
Han har börjat se så vuxen ut också när de använder kläder här på Tehon. Vi är inte vana med sånt, så nu snurrar bykmaskinen för fullt och hoppas vi har något så litet. Men man får låna därifrån och så får jag ju snart småkläder på posten. Visserligen var vi ju i Tammerfors och shoppade små kläder i storlek 50 men för tillfället är 50 allt för stort så vi får köra på 44 som också är stora.
Annars går det fint framåt. Vi slapp droppen idag, bilirubinet hade sjunkit ännu mera, alla blodvärden var bra.Födelsevikten är uppnådd. Bara lite saturations problem på morgonen i samband med maten, men det kan också vara om han låg lite "dåligt" så kan det komma. För det gick om sen när vi bytte plats på mätaren och la honom att ligga på magen på bröstet. Så för tillfället ser allt ljust ut. Så här fortsätter vi framåt.

Vår lilla blondi med massor av hår <3

När man skall flytta...

Lilla Romeo har blivit stor och stark, så pass bra i skick så imorgon flyttar vi till Vasa. Som vi har väntat på att få fara närmare hem, men visst känns det konstigt, de har gått så bra och så snabbt framåt. Nu är vi vana med rutinerna här, hur våra dagar ser ut. Och nu skall vi flytta. Känns så tudelat. Är vi verkligen så starka att vi klarar av att flytta. Kommer resan att gå bra?! Romeo åker ambulans med en skötare från tehon här, och vi åker efter först senare på dagen. Får träffa min prins först på kvällen. Kommer att gråta miljoner tårar före jag får vara nära Romeo igen, pussa hans huvud och se på honom när han studerar mig med sina stora ögon när jag pratar med honom.
Det tar så sjukt att bara tänka på att han skall åka ensam iväg.
Själva skall vi få kris hjälp här före vi åker iväg, vilket är jätte bra att få prata med någon expert vad man gått igenom och hur man känner. Så vi inte stöter på några oväntade känslor när vi början komma tillbaka till vardagen sen.
Sen måste vi föra tillbaka bröstpumpen från hell.. den är från typ 50-talet och det tar grymt sjukt att pumpa, men visst har vi kämpat. Hoppas verkligen de har någon modernare sort i Vasa men så länge det fungerar och jag får mat åt Romeo är allt bra.
Nu skall jag försöka blunda en stund så inte tröttheten tar över imorgon för då blir det ännu fler tårar. Håll tummarna för oss!

En glad Romeo <3 som åt hela 8 ml ikväll från tutt sprutan...

Familjeporträtt från tehon

Att skaffa möbler...

till Romeos rum idag var ganska kul... Nu var det lite lättare när man visste att det var en han, och vi köpte en blå låda till rummet... Men lite svårt att veta vad allt vi borde ha kommit ihåg och vad vi skulle köpa utan att planera hemma först men när vi nu knappast kommer att slippa mera till Ikea här före vi flyttar hem så fick vi ta chansen och köpa det som vi tror skulle passa. Kan meddela att bilen kommer att vara över full när vi startar hemåt. Vet dock inte om jag åker Ambulans med Romeo eller om vi båda två åker efter... Så långt har vi inte kommit ännu. Och vi vill inte stressa hem.. Vill att det skall vara 100% säkert att flytta pojken före vi flyttar.
Annars går det bara framåt här... Maten går ner, lillen va jätte pigg idag när vi var på sjukhuset, hade gått upp i vikt igen, magen fungerade men måste ännu ligga under lampan till ikväll. Och några små apner kom det under tiden vi va där men han skötte om dem själv. Skall snart åka dit igen och spendera kvällen där med lillen <3 i famnen när vi slipper lampan.

Pigg pojke <3

Att få flytta rum...

idag kändes skönt... ett steg närmare ytter dörren kändes det som. Läkaren sade att Romeo är stark och i "bra" skick. Magen har börjat fungera och nu får han mera mjölk varje dag. Bara vi skulle slippa alla tilläggs vätskor börjar vi vara på bättre sidan. tråkigt med alla vätskor för de får byta kanyl på lillen hela tiden. Ingen hålls på plats eller så drar de dåligt. Stackars liten.. Men han klagar inte, han bara sover mest. För mig känns det nu som ett stort framsteg men ett halvt steg tillbaka när sömn apnerna har börjat komma tätare. Det är så fruktansvärt obehagligt att sitta bredvid när maskinerna börjar skrika och pojken inte kommer ihåg att andas... Men han brukar vara rätt bra på att fixa det själv.. Hysteriska mamma är där direkt med handen och buffar till honom men då har han ofta fixat det själv i alla fall före och mina buffar är egentligen onödiga..
Bilirubinet hade igen stigit ikväll så det blev att ligga under lampan så fick inte ha hjärtat på bröstet ikväll :(

Efter morgon tvätten och flytten åkte jag och hjärtat till Ideapark och shoppade nya kläder åt Romeo. Lätt att köpa när man nu vet att det är en kille, men inte lika lätt att hitta det man vill ha som är så litet. Man vill ju hitta det finaste för vår underbara Romeo <3 Men vi fick nog en del i alla fall så vi får väll vara nöjda med det.

När man inte tänker efter...

före man öppnar munnen och säger saker... Finns många av den sorten. Säkert brukar jag själv också säga saker som inte är riktigt passliga i alla tillfällen men SNÄLLA människor fundera lite efter vad ni pratar före ni öppnar munnen...
Talade med en vän igår som är gravid och har beräknat i början av Juli, alltså hon är ca 3 veckor före vad jag skulle ha varit... I jobbet hade då människorna sagt åt henne voi voi nu fick Tina barn före dej... Men HALLÅ.. Har vi valt det det här.. Tror människor att man vill välja att föda sitt barn 29 veckor gammal och leva med blandade känslor varje dag... Denna oro som sitter i kroppen hela tiden, när man inte vet något och kommer inte att veta heller före Romeo är betydligt äldre. Huhu... Vännen i fråga hade blivit så sur så hon gick bort... Men det är väl lite så här med oss... Vi talar före vi funderar vad vi säger helt enkelt.

Romeos hälsningar kommer från pappas famn idag =) Skönt att vara där, men han visste inte riktigt att det hjälper inte att försöka sutta på pappa första gången man försöker sutta i famnen <3 MEN bra har han redan blivit på att suga.. Han var så duktig när vi övade med sprutan idag igen när det var mat tid.

När man saknar någon...

så mycket att det värker i hela kroppen och hjärtat känns som det skulle brista... Då är det riktig kärlek som man inte kan leva utan... Så kändes det för mig igår när vi satt oss i bilen och skulle åka hem fram och tillbaka för att packa med oss mera saker och sköta om vår ekonomi. Jag grät i bilen halva vägen och var livrädd att det skulle hända oss något på vägen och Romeo skulle bli ensam här i Tammerfors.. Jag skrev meddelande åt min syster att hon måste lova att ta hand om honom om det hände något...
Väl hemma ringde jag till Tays och frågade hur lillen mådde.. Han hade hamnat under lampan igen... Helt normalt, men när jag la på luren så stor grät jag igen för den saken. Jag saknade honom så mycket...
Vilken lycka att få komma tillbaka idag och se honom.. Tårarna rann när jag satt bredvid honom. Hans skötare märkte säkert hur svårt jag hade det eftersom hon föreslog att jag skulle ta honom i famnen i alla fall för de hade en flyttbar lampa som vi kunde ha på när han låg i min famn. Underbart att ha honom nära igen.
När det var dags för mat fick vi pröva på något nytt och vi matade honom med en spruta som hade en napp på ändan så han skulle lära sig suga.. Han ville bara sova, inte suga. När vi satt honom tillbaka i kuvösen och bytt blöja på honom vaknade han och bara skrattade åt pappa när pappa matade honom med samma spruta, ända tills han sugit ett par gånger och blev så trött att han somnade. Älskade Romeo <3
Nu lämnar jag honom inte ett dygn mera. Nu har jag packat med mig kläder så det räcker en lång tid framåt, men vi hoppas ju såklart på att få flytta oss närmare hem småningom.

När livet gör en hel omvändning...

Har inte bloggat på en tid.. Var har jag varit.. Jag har levt i en dimma.. Jag förstår inte riktigt vad som har hänt än... Egentligen om allt skulle vara normalt skulle jag imorgon göra en blogg uppdatering att välkommen vecka 30.. Men det blev inte så. Vi fick vår lilla son i vecka 29 + 2.
Han är underbar, perfekt skulle inte byta bort något för då skulle det inte vara han men visst får vi leva med rädsla och osäkerhet varje dag tills vi växer och blir starka.
Hur gick detta detta till?!
11.5 skulle jag gå och lägga mig, hann ligga en halv timma så gick vattnet. Ringde till förlossningen och de bad oss att komma in och titta om det var fostervatten. Vi åkte på direkten och blev undersökta. Och visst var det så. ambulansen kom efter mig, jag fick kortison för "Enoks" lungor och mediciner för att inte få sammandragningar.
Åkte 250km till Tays universitetssjukhus och gick igenom dylika undersökningar. Fick veta att navelsträngen låg längst nere och det skulle vara jätte kritiskt om jag började öppna mig och den kom ut. Fick ligga med huvudet neråt och mera mediciner. Vi hade hjälp med uppifrån eftersom vi lyckades hålla oss utan sammandragningar i 2 dagar och kortisonet fick göra sitt.
På måndagen satte sammandragningarna igång ordentligt igen även fast jag hade stoppande medicin. Läkaren gjorde snabbt ett beslut att det blir ett snitt och vi skulle få vårt barn på måndagen en timme senare.
14.5 klockan 14.44 föddes vår underbara son. 1510 g och 41 cm. Ganska så välmående! För tillfället vårdas han på universitetssjukhuset och vi bor i Tammerfors, men vi kämpar på och går en dag i taget och han ÄR en kämpe. Vi kommer att klara det här tillsammans och med all hjälp vi har fått. Nu är det Romeo <3 som får all vår energi och ger oss all lycka vi behöver. 

12.5 på förlossningen i Tays

Romeo <3 ca en halv timma gammal

Efter kjejsarsnittet

Första gången i famnen

<3

Vi slapp nasalen 17.5

18.5

Kikar med stora fina ögon på mamma <3

18.5 <3

När ingenting går som det skall...

så kan man bli så sur och bitter. Har haft en rent ut sagt skit dag.. Mega förkyld, kände mig tvungen att jobba eftersom jobbet överöste mig. Försökte att inte gråta och lyckades bra.. Hjärtat kämpade mig via telefonen och slapp hem i alla fall en halv timma före, väl hemma hade jag fått post från kela. Öppnade brevet och fattade noll.. Jag skulle skicka in en kontonummer för moderskapsunderstöd fast jag ansökt om lådan.. Ringde dit och fick veta att de hade skickat babylådan åt mig och sen skickat den tillbaka för jag inte hämtat den. Men wtf.. Har ju inte fått något meddelande om att den har kommit. Sur efter dagen så fick vi det upprätt och hoppas på att få en ny nu hem skickat och meddelande om saken. Tack!

Mina favorit tjejer kommer inte över natt imorgon för moster är så däckad så vi skulle inte ha så skoj som annars men vi åker dit några timmar och umgås imorgon så mamma och pappa slipper ut och äta och på konsert. Måste säkert ta med Tsatsiki filmen som jag lovat vi skulle se på i helgen. Flickorna hade förstås blivit besvikna för de har pratat en månad redan om när de skall komma till moster över natt. Nååh tur att sommaren är lång ännu före "Enok" kommer och tjejerna får komma och vara med moster så mycket de vill =)
Gårdagens kväll var lyckad i alla fall. Det var god mat på en idyllisk bondgård.. Kan tänka mig att åka dit flera gånger.

På med en tjock tröja...

och iväg på träff med andra röntgenskötare.. Hostigt värre här och halsen bråkar.  Som blivande mamma har jag ju lovat ställa upp som kusk och kunde ju inte backa ur så nu drar vi upp snoret och går ut och umgås och äter god mat.
Hoppas så att jag är i bättre skick i helgen.. Flickorna kommer på natt besök på lördagen och det vore ju skoj om moster kunde lite umgås också och inte bara ligga och hosta och må illa. Har haft så sjukt i hela kroppen att det tar sjukt att andas och röra på sig.
Och söndagen skall vi åka norr ut och hälsa på mammorna så vill ju vara frisk.
Jag har nog tur jag som har en man som hjälper och inte tjatar SÅ mycket emot... Hjärtat hade varit och veckohandlat så nu är kylen påfylld och 4 väldigt vackra morsdagskort hade han lyckats välja. Så behövde jag inte göra något igår heller utan fick bara vila ut. Skönt att kunna ha det så ibland utan att tjata...
Nu skall ja dra iväg skall efter Marcus till halv 6, sen en till från röntgen och så Leena sen åker BMW:n mot Laihia.
Ha en underbar kväll.

Inga roliga nyheter...

här inte...

 

 Har gått och lyckats få denna flunssa jag med som alla andra har eller har haft. fy sjutton vad jag har sjukt i halsen. Det går knappt att äta... Ingen vanlig förkylning inte, eftersom näsan inte rinner och troligtvis har jag ingen feber, bara hosta och jätte sjuk hals.. Halsen börja ju bråka redan förra veckan men blev bättre under veckoslutet. Men nej, då började hostan igår och idag är halsen grymt sjuk.
Skall försöka äta lite mat och sen går jag raka vägen till sängen och ligger där resten av kvällen. vill ju inte det här. Har så mycket planer för resten av veckan så hinner inte ligga sjuk. Punkt!

Hjärtat hade städat så fint idag så det var underbart att komma hem och nu pryds vardagsrummet av en ny fin matta också. Den passar verkligen in och piggar upp =)

Nu är vi fullärda föräldrar eller...

idag var vi på vår sista familjeförberedelse. Barnavård. Det var riktigt intressant, och bra att de ordnar sådana kurser fast vissa saker är väldigt självklara. Men man får också en massa tips som man kanske inte tänkt på eller vet.. Visst man vet inte allt, inte ens hälften. Att bli föräldrar är nog något så nytt att man är så spänd men full av förväntan tillika att man skulle vilja börja på direkt.
Igår gick vi igenom parförhållandet med en familjeterapeut det var ganska komiskt. För vissa saker som man aldrig skulle kunna tänka sig har en ganska komisk och logisk förklaring. Så vi fick sitta och små fnissa där.
Nu skall jag ta det lite lugnt och sen gå ut på en promenad så jag får min dagliga motion.
Ha det underbart..

När solen lyser...

så fint och det ser underbart ut genom fönstret så måste man ju bara gå ut och fixa gården och plantera blommor. Till allas besvikelse är det svin kallt och man är genom frusen och sitter och huttrar än en timma efteråt... Men nöjd med mina planterade blommor i alla fall. Detta är ända jag tänker plantera före mitten av Juni, för varje år köper jag blommor för dyra pengar, planterar dem i Maj och suprise suprise de dör också i Maj..

 På hösten klippte vi ner en buske som hade växt allt för mycket, den hängde och mådde inte alls bra. Idag bestämde vi oss för att och klippa ner hela busken för den har skuggat gräset så inget växt och den hängde fortfarande lika mycket. Vi högg ner en barr buske/träd också som hängde och skuggade både gräs och syrenerna. Resultatet blev att halva gräsmattan ser ut som ett potatisland och gården står ganska naken mot vad den gjort.. Till näst får vi sätta nytt gräs och hoppas på att busken och gräset får liv. Annars är det en blivande plats för en liten sandlåda.

De här skall alltså vara gräs egentligen...

När projektet bakgården blev klart och jag frusit ihjäl tände vi grillen och mättade magarna. Så nu kan vi ta en middagsvila (eller jag, här finns vissa som inte missar hockeyn för något)
Ha en underbar söndag =)

Det bara lyser i vår lilla lya...

mamma har varit här och tvättat alla våra fönster... Meningen var väll att vi skulle tvätta dem tillsammans men mamma tvättade alla fönster, själv åt jag, fixade mig inför kalas och var ut och gå i regnet. Tackar för det vädret NOT... En till sak att påpeka är att mamma sade att jag har en likadan mage som hon hade när hon väntade min äldsta syster så får väll snart börja tro på alla som säger att det är en liten flick "Enok" som simmar i min mage... Men få se... Och så sa hon att när hon väntade masken (min lillebror) så såg man alltid i mellan åt en fot genom magen för han var så lång. Hur coolt är inte det att se en fot genom magen. =)

Sen åkte vi via plantagen och till syster och fira söta Agnes som firade sin 6-års dag. Bikinin var pop som moster hade köpt, och flickorna var så ivriga och gosiga som vanligt. Blev bjuden på en massa gott så magen tackar än en gång =)
Nu blir det filmkväll hemma hos lilla familjen E...

"Enok" vecka 28 =)

Nu börjar vi glida in i tredje trimestern. Spännande. Det är inte mycket var nu. Väntar så på att få träffa vår "Enok". 

Barnet

Nu har barnet stora chanser att överleva om det skulle komma. Barnet har ökat i vikt cirka tio gånger de senaste elva veckorna.
Barnet kan fortfarande vända sig ett tag till. De flesta barn brukar sedan lägga sig tillrätta med huvudet nedåt i födelsekanalen fast en del lägger sig istället på sidan eller med stjärten nedåt. Då kan man försöka vända barnet när det är ca 1 månad kvar till förlossningen. Hjärnan börjar forma de olika vecken. Hittills har den varit ganska slät.
Vikt 1 200 gram. ("Enok" uppskattades att vara 1250 g igår så vi ligger väll ganska bra till i medeltalet =) Skönt att veta...)

Mamma

Nu börjar tredje trimestern, den sista tredjedelen av graviditeten. Brösten kan börja läcka mjölk. Du kan ha ökat åtta till elva kilo eller mer. En del kvinnor kan känna sig  stora och tunga och ha svårt att röra sig obehindrat. Känsloyttringar och reaktioner kan åter bli starka som i första trimestern.

 

Pappa

Det kan börja bli tungt för din partner nu. Hon kan känna sig både otymplig och oattraktiv. Tänk på att det kan vara viktigt för henne att få höra vad hon betyder för dig och vad fantastiskt det är att ni ska bli föräldrar.

Att ringa till förlossningen...

var inte så jobbigt som jag trodde... Skulle rådfråga om en sak (ids inte gå in på detalj) när egen rådgivning hade stängt telefontiden och blev nog tagen på allvar. Fick gå dit direkt eftersom läkaren var på plats och så kollade vi att allt låg till som det skulle. Och allt va ju bra, vad skönt! Tänk om man skulle föda i de här veckorna, det skulle ju vara grymt...
Men "Enok" hade växt hon uppskattade att h*n var ungefär 1250g och sparkade där omkring och svarade på ultran. Skönt! Bara att vänta nu då på Juli så får vi se vem som dyker upp =)

Ha en underbar fredag kväll!

Då har vi börjat...

familjeförberedelse kursen :) Roligt, att få se andra mammor som kommer att få en liten ganska på samma gång som vi, och själv tycker jag det är väldigt bra att man träffas här före eftersom det är meningen att gruppen skall träffas efteråt också. Det gick en lista runt med kontaktuppgifter så får se om det blir några gravid träffar före bf, eller babyträffar efter att bebisarna har anlänt. Det som var lite förvånansvärt var att alla var i ganska samma åldersgrupp. Hade nog förväntat mig både yngre och äldre.
Själva innehållet var riktigt intressant: förlossning, amning och första tiden hemma. Man fick några "ahaa:s" men det mesta hade man väll läst redan i tidningar eller fått höra. Vad kommer till förlossningen tycker jag man blir bara mera orolig ju mera man hör om det. Och för tillfället känns det som om allt som heter bedövning är ett stort NO NO, men det vet man ju inte före man är där. Som de sa, man skall INTE planera för mycket eftersom det är något så nytt, så man kan inte vara förberedd för det.

Det höll på ganska så länge med, började klockan 15.00 och jag hade bara käkat morgonmål + att jag åt jughurt och frukt före vi åkte dit. Självklart började magen skrika och "Enok" blev helvild ville ha mat redan efter 16.00 och det tog slut 17.30!! Trodde jag skulle hungra ihjäl... Men åt så jag tänkte spricka sen på Hese!
Nu skall jag ta och gå ut på länk med hunden och sen får man väll börja förbereda sig inför arbetsdagen imorgon... Hjälps inte!

Magen 27 + 2 Visserligen gör sittande och kläderna att den ser större ut än vad den är =)

Vilken miss alltså...

då hände det mig, skäms nästan så jag inte täcks berätta men.. For in till vappu torget igår full med förväntan och iver på att få ta många foton på alla människor som yrade runt som myror, alla ballonger och torgstånden MEN vad händer?! Jo jag knäppte ett kort som det också blev misslyckat av solen så stod det byt batteri och kameran ville inte samarbeta med mig resten av dagen. Men tack som...

 Kanske kollar bättre nästa gång vi åker iväg på något "speciellt".
Vi köpte lakrits för en stor familj, åt korv och glass och njöt av dagen. Sen for vi via Makuuni efter två filmer, hem och laga mat och så var det myskväll. Filmerna var dock så konstiga båda två att inget att rekommendera.
Nu måste jag kila iväg ut med hunden, för sen skall vi på familjeförberedelse kurs 1 idag. Spännande. Efteråt åker vi och köper vårt nya bord till terassen och lite vår blommor, men kommer att plantera dem först till helgen när jag har tid.
Ha en underbar dag.

Den där känslan...

 
när man äter grillat för första gången på året... Den är väll bara för underbar. Vi åt och åt och åt.. Sällskapet var det bästa, och hemma var vi vid 22. =)

Nu skall jag hoppa i en pika dusch (vi tog en välförtjänt allt för lång sovmorgon).  Fixa mig snabbt, kameran hängande runt halsen och så åker vi iväg till torget och kollar på alla glada vappen firare.
Ha en underbar dag.