till sjukhuset jag och Romeo.. Gick så fruktansvärt hårt att när jag kom fram var jag genom svettig... Gick först snabbt via jobbet med tårtan och sen till ögonläkaren. (Mikaela hade gjort en så fin tårta igen och jag fick inte tatt någon bild på den.. Skam! )
Meningen var ju att jag skulle hinna umgås en stund med mina kolleger efter ögonläkaren men där satt vi, jag och Romeo och väntade, väntade och väntade...
Efter 1 timma och 50 minuter var vi klara... Romeo blev lite tjurig för att vi måste vänta så länge, och ännu mer tjurig när de kollade ögonen. allt var okej. Men vi måste ännu en gång dit.. Vet sen varför? Eftersom de sist sade att det här skulle vara sista gången.. Nå väl vi får gå dit på nytt om två veckor..
Så det blev tyvärr bara en väldigt snabb visit på jobbet. Måste gå med bättre tid en annan dag...
Romeo har mått betydligt mycket bättre idag.. Kan nästan säga att ingen gråt.. Eller så lite att det inte räknas efter morgonens utbrott.. Undrar vad det är-- tycker att skulle det vara kolik skulle han väl skrika många dagar.. Men ändå märker man hur jätte sjukt det tar när det krampar.. Liten <3 Det får vi diskutera vid råddan imorgon... Annat är det med mitt mående...
Kan säga att benen värker nu redan rejält.. Har gått lite på 10 km och varit ikväll och zumbat med syrran i 45 minuter.. Kanske jag kommer i form förr eller senare.. Man märker verkligen bra att man inte tränat på 9 månader.. Det finns ingen ork, och kroppen värker.. Där har vi något att jobba på..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar